FotbollsSupporters, Kristna och Palmsöndagen

Dagens text om Jesu intåg i Jerusalem får mig alltid att tänka på fotbollsupportrar, eller
huliganer om man vill kalla dem det.
Finns fler likheter än man kan tro mellan en supporterklubb och troende kristna.
Ni vet, man klär sig i speciella kläder. Hejar mer eller mindre högljutt på sitt lag. Försöker mer eller mindre aggressivt förklara att just deras lag är bäst. Visa veckodagar drar dem till arenan eller kyrkan för att fira sitt lag.

Så ibland, bland fotbollsupportrarna så blir det fel, och de startar  mer eller mindre krig mot andra lags supportrar. De går över från att vara supporters till att bli huliganer.
Starta krig mot någon annan för att det tror på ett annat sätt skulle ju aldrig hända i kyrk….ok, moving on…

Vad är det då i den här texten om Jesu intåg i Jerusalem som får mig att tänka på fotbollssupporters?
Gruppbeteendet!
Palmsöndag, Jesus rider in i Jerusalem och möts av folkets jubel!!! Yeaaa!!
Några dagar senare, fem för att vara exakt, står samma folkmassa och skriker, lika högljutt, att han skall korsfästas. Att de hellre ser att en mördare går fri än att Jesus får leva.

Jag tror inte att de som stod där, vare sig dem som jublade när han tågade in, eller de som skrek efter hans blod fem dagar senare, hade satt sig in i situationen.
De följde bara vad alla andra gjorde.
Om tillräckligt många skriker, så skriker jag med.
Ju fler som ropar på en sak, ju mindre fakta och kunskap kräver jag, innan jag börjar ropa på samma sak.
Finns många psykologiska och sociologiska termer för det här:
Grupptryck, masshysteri, allt beroende på vilken vinkel man vill lägga på det hela.
Kärnan är, att den enskilda individen, vare sig bland fotbollsupportrarna, eller i folkmassan runt Jesus, som aldrig skulle kunna tänka sig att  själv skada en annan människa, dras med av gruppen, och gör det
otänkbara.
Vi som aldrig skulle medvetet skada en annan människa, skriver i dataskärmens ljus de mest vedervärdiga förolämpningar i långa trådar av kommentarer riktade mot människor vi kanske inte ens har träffat, för att alla andra gör så.

Jag funderar ibland, var skulle jag själv ha stått? Bland dem som följde, eller dem som skrek?
Var står jag i dag?
Jag precis som du har åsikter om det mesta. Men hur många gånger Vet jag egentligen något om det jag uttalar mig om, och hur många gånger Tror jag bara? För att jag har hört? För att alla andra säger.

Jag säger alltid till mina konfirmander, oavsett om jag har en grupp på 40 eller 1: Ta inget av det jag säger för givet, utan Våga tänka själv!
Det handlar inte om att man skall alltid göra tvärtemot, även om de flesta 14-åringa verkar uppfatta det så 🙂
Nej, det handlar om att våga ta sig tid att tänka. Att göra ett  Medvetet Val
Inte bara dras med i Vad alla andra gör.
När alla springer runt omkring dig, våga stanna upp, lyssna till Ditt eget hjärta, lyssna på vad Gud viskar till Dig! Att våga göra Ditt val!

Leave a reply