Vilse i Lützen

Det var en klar solig dag, utan minsta tillstymmelse till dimma.

Är ute på ett av mina första uppdrag som Kyrkoherde i Berlin. Nämligen att besöka Lützen och bland annat planera det stundande firandet den 6 november.

Som tolk, chaufför, översättare och den som vet allt, har jag med mig en av församlingens medarbetare. Tack och lov skall tilläggas. Annars hade jag nog fortfarande kört omkring på den tyska landsbygden.

Mötet i sig förlöper utan större problem. Då mina tyskakunskaper fortfarande kan betecknas som ”måttliga” hänger jag inte alltid med i alla vändningar. Men vi verkar vara överens och skiljs åt efter ömsesidiga artighetsbetygelser. Då vi har fler arbetsuppgifter som väntar beger vi oss raskt hemåt.

Lützen ligger liksom ute på landsbygden mellan vackra fält. Finns en motorväg en bit bort som så småningom leder till Berlin. Vi följer därför skyltningen mot nämnda motorväg under glatt samspråk i bilen. Väl framme vid avfarten möts vi dock av avspärrningar och överkryssade skyltar. Vägen repareras och det går inte att köra ner på motorvägen. I alla fall inte i önskad riktning.

Telefonens navigationsprogram konsulteras. Vi kör efter den en stund, ut bland vackra böljande fält. och kommer så tillslut fram till….samma avfart som förut.

Viss diskussion utbryter nu mellan kyrkoherde och medarbetare, där den förra snabbt konstaterar bristande lokalkännedom och överlåter beslutanderätt till den senare.

Färden fortsätter över de böljande fälten, samtidigt som vi försöker uttyda vägmarkeringar och jämföra med kartan i telefonen. Kort sammanfattning: De stämde inte överens! Efter ett tag upptäcker vi dock ett antal lastbilar och ökande trafik i viss riktning, som borde vara mot Berlin. Efter lite diskuterande, logiskt resonerande och konstaterande att telefonens karta lämnar visst övrigt att önska, följer vi strömmen och hoppas på det bästa.

Sällan har väl några blivit så lättade att se, och sällan har det jublats så mycket över, en skylt  som deklarerar påfarten till motorvägen mot Berlin!

Nästa gång vi far till Lützen kommer vi ha med både karta, kompass samt nödproviant i form av lugnande choklad.

Leave a reply