Var är Gud i en basar?

Det ligger 1800 lussekatter i vår frys just nu. Är lite orolig för att de kanske inte skall räcka. Kanelbullarna är bara 560 stycken så de räcker absolut inte! Inte en chans! Och vi gjorde bara 390 liter glögg så det måste vi absolut göra mer av!  Kryddorna ligger redan och drar och om några dagar skall den blandas ihop. Som ni kanske kan ana är det snart Julbasar och vår kära kyrka har för några veckor förvandlats till ett mindre företag där vi jonglerar bakdagar, göggtillverkning och transportlogistik samtidigt som vi har barngrupper, körövning, gudstjänster och all annan verksamhet som hör till en kyrka. Lastbilen med varorna lyckades ju detta år dyka upp ett dygn för tidigt. Nu väntar vi på nästa lastbil som skall komma med de sista varorna någon gång nästa vecka. 145 frivilliga har skrivit upp sig på listan och just nu lägger vi sista handen vid skyltarna och funderar hur många glöggvärmare som kan kopplas in i ett och samma eluttag.

Största utmaningen?
Att mitt bland alla kartonger, funderingar över priser och pr för basaren fortsätta att vara just kyrka. Att inte glida över och bli ett företag som drivs av profit, utan fortsätta vara den öppna famn som talar om Tro och som pekar på Hoppet.

Måhända är jag naiv. Men ibland känns det som vi är ännu mera kyrka just nu. När vi sitter där och slår in paket samtidigt som vi diskuterar Domsöndagens texter. (Inte helt lätta!) Eller när hen som aldrig går till kyrkan i vanliga fall kan  ”skylla på” basararbetet och gå dit. När människor möts i det praktiska arbetet med att bära, sortera och jobba för en gemensam sak. Så påminns jag ännu en gång om att ”kyrkan” är så mycket mer än stenarna som bildar huset. Att mötet med Gud kan ske på olika sätt och inte bara söndag kl 11. Att där två eller tre är församlade i hans namn, där finns också Gud.

Leave a reply