Teater-rekvisita, eller ‘min dag som mannekäng’

I går fick jag alltså besök av en skådespelare från en teater här i Wien. Han gjorde research inför deras uppsättning av Så som i himmelen.

I dag kom två damer från kostymavdelningen hit, och ville titta närmare på vad präster egentligen har på sig. Funderade om jag skulle gett dem länken till min blogg, skrev ju faktiskt om Prästens kläder för ett tag sedan.
Bestämde mig dock för att det var lite för självcentrerat utan valde att istället leka mannekäng och förevisa alla kläderna live. 😉

Blev en väldigt rolig eftermiddag. Borden i cafét fick tjäna som underlag när alba och kaftan-rock lades ut och synades noggrant, in i minsta sömn.
Som min gamla syslöjds fröken kan vittna om är jag måttligt kunnig då det gäller textilier. Skall det sys i en knapp här hemma är det Maken som håller i nål och tråd. Innan han kom in i mitt liv löstes förlorade knappar medelst kreativt utnyttjande av säkerhetsnålar.
Så när dessa underbara damer kom med frågande påståenden av typen ”Visst är det här 100% bomull” svarade jag något hummande och tog raskt fram nästa plagg för demonstration och inspektion.

Många kort togs, det antecknades vilt och samtalet var trots ibland tillfällig språkförbistring både inspirerande och givande.

Är, måste jag erkänna, efter dagens möte, om möjligt ännu mer nyfiken på hur denna teateruppsättning kommer att bli.
Börjar nästan känna ett visst ansvar, i alla fall mycket delaktig. 🙂

One Response to Teater-rekvisita, eller ‘min dag som mannekäng’

Leave a reply