Språklektion på restaurang

Krautfleckerl . Blattsalat & Arme Ritter . Zimtzucker ” Så var dagens meny på den restaurang jag råkade hamna på i syfte att inta dagens lunch.

För den som kan tyska och dessutom har koll på det Österrikiska köket är säkert upplägget glasklart. Själv gjorde jag som vanligt. Beställde utan att veta exakt vad jag beställt och hoppades på det bästa.

Krautfleckerl var en intressant upplevelse. Kan enklast beskrivas som en pasta-version av pytt i panna. Just den här versionen dock utan kött eller liknande. Istället  bestod den av pastabitar, lök och….. tja, det var nog allt.
Trots sitt fattiga utseende och enkla innehåll var den dock både smakrik och god! Och som alltid på restaurang i Österrike, serverad i så stor portion att två skulle kunna äta sig mätta. Salladen bredvid var dock av det mer symboliska slaget.

Desserten då? Arme Ritter med Zimtzucker? Till och med jag lyckas klura ut att det betydde  Fattiga riddare med kanelsocker. Det vill säga, uppstekt bröd med socker. Kan avslöja att de riddare som kom in har föga likhet med de stackars uppblötta dagsgamla brödbitar jag själv försökt dubba till riddare hemma i köket. Dessa versioner var mer av det högadliga slaget. Säga vad man vill, men Österrikarna kan detta med dessert!

Kikade lite vidare i menyn medan jag väntade på att få betala. Frågan är nu: Vad är ”Kalbsvögerl . geschmort . Butterspätzle”? Se där något att ta reda på vid nästa restaurangbesök. 😉

Fattiga riddare, modell de luxe! :)

Leave a reply