Predikan tolfte efter trefaldighet ”Friheten i Kristus”

Manuset till dagens predikan.

Idag skall vi prata om Friheten i Kristus. Vi kommer att ta oss dit, via en trött Gud, nervösa Fariseer och en helig Katt.

I Österrike, där jag ju bott några år, är allt stängt på söndagar. Ja förutom restaurangerna då, och museerna. Men affärer och sådant är stängda. Det är ju söndag och då skall man vila! Vet inte hur det är här i Tyskland, men anar att det är något liknande. Nu kan man ju då fråga sig: Varför? Varför får man inte arbeta på en söndag? Och som så ofta förr så hamnar vi i Bibeln. Förutom de texterna vi nyss läste, framförallt den gammaltestamentliga, så har vi också, skapelseberättelsen. Ni vet den som börjar med Varde ljus. Och så på sjunde dagen, så vilar Gud! Vilodagen!

Jag tänker ofta på detta när almanackan blir fulltecknad och livshjulet snurrar allt för fort. Gud vilade på sjunde dagen, vad får mig att tro att jag kan jobba hårdare än Gud själv? Det är faktiskt tillåtet att göra som Gud och en dag i veckan ta det lugnt och bara slöa. 😉

Varför blir då Fariseerna så upprörda när Jesu lärjungar tar av axen på åkern och äter? Av samma anledning som min farmor ställde kristallskålen på översta hyllan i det låsta vitrinskåpet. För att vi barn inte skulle göra sönder den. Det hade räckt att ställa den i det låsta skåpet. Men för säkerhets skull stod den även på översta hyllan så att vi barn verkligen inte skulle nå den och kunna göra sönder den.

Fariseerna vill verkligen följa buden. Bland annat tredje budet, Tänk på vilodagen så att du helgar den. Och för att vara säkra på att de inte bryter detta bud uppstår tillslut ett antal regler, förordningar och seder för att skydda. Till exempel att man inte får skörda eller arbeta på en åker på sabbaten. Och när du drar vetet av ett ax, så skördar du, rent tekniskt. Alltså: Vitrinskåpet, översta hyllan, låst.

Nu kan vi ju tycka att de går lite till överdrift dessa kära Fariseer. De måste ju se till omständigheterna osv. Och jag kommer ofelbart att tänka på Guruns Heliga Katt.

Berättelsen är att det är en helig man i ett land någonstans. Han samlar många lärjungar omkring sig, och han håller sina lektioner i en sal, där dörrarna alltid står öppna för det är varmt ute. En katt springer dock in hela tiden och stör Guruns undervisning. Så Gurun beordrar att innan varje samling skall denna katt sättas i koppel utanför dörren så att den inte stör. Så dör Gurun, ty han var gammal och grå. En ny lärare tar över och allt fortsätter so förr. Tills den dagen Katten dör! Och en lång diskussion utbryter om var man skall finna en ny katt att koppla framför dörren nästa samling. De hade missat Varför. Vad var orsaken och syftet? Katten var ju egentligen inte viktig, men de gjorde den viktig.

Jesus tillrättavisar Fariseerna när de upprört protesterar. Han påpekar det självklara. Att Sabbaten är till för människorna, inte tvärtom. Han lyfter fram frågan Varför. Vad är syftet. Samma sak gjorde Luther. I princip kan man säga att allt är tillåtet att göra i gudstjänsten, så länge jag inte döljer Gud. Luther ville rensa bort allt extra, allt bling bling som fick folk att fokusera mer på vad prästen gjorde och såg ut, än på Guds ord. Samma sak hos Paulus. Vi möter honom i texten mitt i en debatt om omskärelsen. Skulle de som blev kristna utan att först vara judar omskära sig eller ej? Paulus säger Nej. Därför att det flyttar fokus från Kristus till formalia.

Vi gör så ganska ofta.
I våra liv och i vår kyrka. Flyttar fokus från Kristus till formalia. Glömmer bort att ställa frågan Varför? Vad är syftet. Och ställer oss glatt framför Gud och kopplar våra heliga katter. Den där som vi inbillar oss måste finnas, men ingen minns längre varför.

Vad har du för sådana där ”Heliga katter” i ditt liv?
Var förlorar du fokus och tittar på formalia istället för att vara fri i Kristus.

Vad har vi som församling för ”heliga katter?”
Vad kan vi som församling göra för att öppna vägen till Gud?
Hur visar vi i våra liv, i församlingens liv, på Friheten i Kristus?

Leave a reply