Predikan, om under och underverk.

Det skall smälla om under!
Jag menar, om jag ber Gud om ett underverk eller mirakel, då skall det väl synas lite att han gör det? Eller?  Lite rök och blixtar så där… i alla fall en liten änglatrumpet kan han väl kosta på sig?

Men nä nä. Han är snål med lull lullet omkring vår Herre. Har inte fått kläm på det här med religiös kitsch.

Ta bara i GT texten i dag.
Om Naaman, överbefälhavare. Mäktig man minsann, som dras med det lilla problemet att han har fått spetälska. Han sänder bud till Guds profet och ber om ett under och mirakel.
Tänk nu på att det här är en man som med några ord kan skicka tusentals män hit och dit över landet. Omgiven av tjänare.
Jag menar, när han ställer till fest till exempel då märks det! Och nu väntar han ju sig något maffigt. Han, den store befälhavaren har tagit sig ända hit, till den store profeten, för att bli renad
Så, sätt i gång showen!
Och så kommer profeten inte ens ut och träffar honom. Utan skickar bara ut en budbärare som säger att han ska doppa sig i floden där borta sju gånger.

Ridå.

Jag kan förstå att Naaman blir irriterad. Hallå? Har jag åkt ända hit för att bada i en smutsig flod? Kunde jag lika gärna gjort hemma.
Men, han blir övertalad, testar, och se, det funkade! Miraklet skedde! Trots avsaknaden av pukor och cymbaler och inte minsta lilla änglatrumpet.

Samma sak i evangelietexten.

Ämbetsmannen, en desperat pappa som ber att Jesus ska komma och rädda hans son.
Och Jesus vägrar följa med. Bara skickar tillbaka pappan med orden, Gå hem, din son lever.
Står så sött i texten att pappan trodde och gick hem. Personligen tror jag att pappan tvivlade ganska mycket på vägen hem, och funderade.
Att han nog hade velat att Jesus skulle följt med och, jaa, gjort någonting. Ni vet, lite magiskt så där.

Så möter han sina tjänare som säger, din son lever, och han förstår att det skedde i samma ögonblick som Jesus sa det.
Inga pukor och trumpeter, inte minsta lilla ängel, och ändå skedde miraklet.

Och så sker även i dag.

Vi säger till varandra att det sker inga underverk och mirakel i dag. Muttrar och tycker att Gud inte besvarar våra böner.
Och så missar vi allt som sker i det tysta. Möjligtvis kan vi notera att det sker vissa slumpartade turliga samband.

Som vilken tur att Hon kom precis då när Han behövde hjälp.
Eller att ett samtal tog en oväntad vändning och gled in på ett oplanerat ämne som visade sig ge svar på en stor fråga som bränt där ett tag.

Men det var ju bara slump och tur, eller?

Vi vill så gärna att Gud skall följa vår regi och göra som vi har planerat och tänkt.
Men Guds under sker på ett annat sätt.

Och jag tänker på den lilla historien om byn som översvämmas. alla evakueras, och man kör upp i en stor jeep till den lilla bykyrkan.
– Kom! Vi räddar dig!
Men prästen svarar fromt, – Nej åk, Gud skall rädda mig.
Och vattnet stiger och byprästen får tillslut klättra upp på den lilla kyrkans tak.
Man kommer med en båt, -Hoppa i!! -Nej Gud skall rädda mig! svara prästen fromt.
Och vattnet stiger.
Tillslut återfinner vi prästen tillsammans med kyrktuppen på den lilla kyrkans torn.
han ber, intensivt!!
Ett ljus syns från ovan, en mäktig röst dundrar:. -Ta tag i stegen så vinschar vi upp dig i helikoptern!!
-Nej Gud skall rädda mig! svarar prästen fromt.
Och tillslut står då vår trosvisse präst framför Sankte Pers portar och vår Herre själv, och han är Arg!!
-Varför räddade du mig inte????
Och Gud tittar trött på honom, suckar och svarar.
-Jag sände en jeep, en båt och en helikopter. Vad mer begär du människa??

Gud gör under,men kanske inte alltid på det sätt eller som vi tror.
Och  för Guds under gäller än i dag:

Det som sker stort, det sker tyst.

 

Leave a reply