Predikan om Sammhällsansvar, Berlinmuren och Körsång

Dagens tema är Samhällsansvar Idag är det också exakt 25 år sedan Berlinmuren föll.

Jag skulle kunna stå här i timmar och lägga ut texten om hur medmänsklighet kan bygga broar och bokstavligt talat riva murar. Om fred och frihet. Om att orka kämpa även när det ser hopplöst ut.
Men, det är en familjegudstjänst, och många av oss här i dag var inte ens födda när Berlinmuren föll. Utan det är något som man läser om, eller kommer att läsa om i historieböckerna.

Så istället tänkte jag prata om körsång.

Ni barn här är ju jätteduktiga på att sjunga. Och visst är det roligt att sjunga tillsammans! Och så hörs man ju mycket mer om man sjunger just tillsammans. Bara en person som sjunger hörs liksom inte så mycket. Men om vi är flera som sjunger, så hörs det mycket mer! En annan bra grej med att sjunga i kör, men det här får ni inte säga till Linnéa, är att det inte gör så mycket om man inte kan det så där jätteperfekt. Om man sjunger ensam: Då hör alla om man sjunger fel. Men om man sjunger i en kör, då hörs det inte lika mycket om man råkar sjunga lite fel, utan det låter bra ändå.

Tillsammans blir vi både bra och starka.
Samma sak med det här med samhälle och samhällsansvar. När man ser något som är fel i samhället, alltså, överallt, så är det svårt att vara ensam och förändra. En liten röst som säger: Det här är inte bra! Hörs inte så mycket. Och så kommer alla att säga: Nej, du har fel! Men om vi är många tillsammans som säger: Nej, det här är inte bra! Då hörs vi mycket mer. Och då kan vi till och med riva murar, som man gjorde den där gången för 25 år sedan i Berlin.

En kör har ju alltid en ledare. Någon som säger vad man ska sjunga och hur snabbt och så. I kyrkan har vi också en ledare. Nej, är faktiskt inte prästen. 😉 Utan det är Gud själv. Och han har gett oss anvisningar för hur vi ska leva och göra. Det gjorde han i den där texten som kyrkvärden läste förut. Massa ord som kort kan sammanfattas: Tänk efter och Känn efter. Spring inte bara runt och gör det alla andra gör. Utan stanna upp, Tänk efter och Känn efter. Är det här bra? Är det rätt? Eller känns det fel. Att lyssna på varandra innebär inte att alla skall göra likadant. Det innebär att jag skall ta hänsyn till dig, och du skall ta hänsyn till mig, och tillsammans skall du och jag lyssna på Gud. Eller som det står i sången ni snart skall sjunga:

”Ingen är den andra lik. Var och en är helt unik. Vi får vara rädda om varandra. Alla vi på denna jord har en plast vid samma bord. Delar vi, så finns det till oss alla.”

 

Leave a reply