Predikan första söndagen i fastan 2017 Prövningens stund

Första söndagen i fastan. Temat i dag är ”Prövningens stund” Och vi läser om hur Jesus Frestas av Djävulen i öknen och hur Eva prövas av Ormen.
Är det någon skillnad mellan Prövning och en Frestelse! Jag skulle vilja svara Ja där.
Prövningar är enkla! De är tydliga och här och nu! Ja eller Nej. Vänster eller Höger. Vi får alla utstå Prövningar i livet. Det är jobbigt. Men vi vet om det. Vi kan ibland till och med se varför det är jobbigt. Vi själva eller någon närstående drabbas av sjukdom, förlorar jobbet eller något annat. Det är en Prövning. Det kan slita på oss. Men vi vet om det. Vi ser det och vi vet att vi Prövas. Vi tar ett andetag, samlar kraft och tar oss igenom. Det finns ett före och efter. Prövningar är tydliga.

Frestelser däremot är krångligare. De är det där förrädiskt sluttande planen. Lockande och långsamma.
Har ni tänkt på detta med filmer till exempel? När jag var liten så visades till exempel Bond filmerna sent på kvällen, efter kl 21:00. De ansågs för våldsamma och för lättklädda för att visas tidigare på dagen. Numera visar man de gamla Bondfilmerna som matinéfilm kl 15 på TV. Filmen är densamma, den har inte ändrats. Däremot våra attityder. Vår inställning. Vad vi är vana vid. Det hände inte över en natt, utan sakta, steg för steg.
Vi ser samma sak i den politiska världen. Retorik och åsikter som för några årtionden sedan skulle vara otänkbara, möjligtvis viskats i dolda rum och källare, yttras nu i plenisalar och salonger. Det hände inte över en natt, utan steg för steg.

Det är det som är det farliga med frestelser. De är så små. Ett litet litet steg är ju inte så farligt. Så tas ett steg till, och ett till. Efter ett tag har man gått ganska långt från sin ursprungliga position.

Notera, jag säger absolut inte att man inte skall förändra sig. Tvärtom! Utveckling och förändring är livsnödvändig. Det är så vi växer. Men, vi måste göra det med eftertanke. Våga vara ”krångliga bakåtsträvare” som med jämna mellanrum stannar till och frågar oss: ”Vänta nu…Varför gör vi detta? Och vad händer om vi fortsätter på den här vägen? Med ett modernt ord så kallas det ”konsekvensanalys”

Kristendom är på intet sätt en religion som strävar bakåt. Det är inte vår uppgift att stanna tiden och leva i det förgångna. Vår uppgift är det rakt motsatta. Att vara ett ljus, att leda mot en värld av tolerans, öppenhet och kärlek. Frestelsen ligger i att göra det för snabbt. Att hoppa på senaste trenden Att populistiskt sträcka upp fingret i luften känna vart vinden blåser och följa den. Samla snabba poäng. Tvärtom skall vi alltid våga och orka ställa frågan, till andra och till oss själva: Varför? Vända åter till den grund som vi står på, den kristna tron. Läsa Bibelns som Luther gjorde: med Kristus som Stjärna och Kärna och ställa oss frågan: Vad skulle Kristus ha gjort?

Det innebär inte att vi byter riktning. Det innebär inte att vi kommer att vara överens. Men kanske hjälper det oss att se och stå emot frestelserna. Och det hjälper oss definitivt i Prövningens stund.

Leave a reply