Predikan 2 söndagen i fastan 2017

Manuset till dagens predikan. Familjegudstjänst med många unga lyssnare. Alltid en utmaning att predika då.

 

Låt oss börja med att reda ut ett antal begrepp här. Balsam? Är inte det något man har i håret för att det inte skall bli trassligt? Hade Jesus jättetrassligt hår och det var därför hon kom och hällde ut en hel flaska balsam över huvudet på honom? Om vi slår upp ”Balsam” i en uppslagsbok kan vi läsa: ”Balsam (latin: ba’lsamum, grekiska: ba’lsamon, ursprungligen semitiskt ord) är en typ av liniment. Det förekommer naturligt som en blandning mellan olika ofta välluktande oljor, och utvinns från träd som är hartsrika. Balsam nämns i Bibeln och det spelade en viktig roll som läkemedel för sårbehandling förr. I vardagligt tal används termen ibland som synonym för ”läkedom” eller ”tröst”.

Det är alltså inte samma sorts balsam som vi använder i håret. Utan mer som en olja som luktar väldigt gott och som kan fungera läkande. Men det förklarar fortfarande inte varför hon hällde ut allt på Jesus huvud? För att förstå det måste vi sätta oss i en tidsmaskin, åka tillbaka till Jesu tid och titta på den tidens traditioner och seder. När någon dog, så smörjde man in deras kropp med välluktande olja. Balsam. Ungefär som att vi idag när någon dör klär på dem fina kläder och lägger dem i en fin kista. Då smörjde man in kroppen i fina oljor som luktade gott och lindade dem i ett stort tygstycke. Jesus vet att han skall dö. Och kanske vet den här kvinnan det också. Det är därför Jesus säger: I förväg har hon sörjt för att min kropp blev smord till begravningen. Det vill säga, smort in kroppen med olja.

Men varför blir lärjungarna så arga då? Och skäller på kvinnan?? Jo, den här oljan, Nardusbalsamen är jättedyr!!! Och den är liksom inte i en vanlig flaska som man kan öppna och sedan stänga igen. Bara ta lite grann av. Nej. Man måste bryta av halsen på flaskan för att komma åt oljan. Och det går inte att stänga den igen. Utan har man öppnat den så måste man använda allt. Därför väntade man innan man öppnade flaskan tills man verkligen verkligen behövde den. Och så tar den här kvinnan och bara kommer in och gör sönder flaskan och använder allt på en gång, till någon som inte ens ser ut att behöva det. Slöseri av värsta sort! Det är därför lärjungarna blir arga.

Hon var riktigt modig den här kvinnan! Hon säger ingenting. Hon är alldeles tyst. Hon bara gör. För hon vet att det är rätt det hon gör och att hon måste göra det. Kanske har hon inte orden ännu. Kanske kan inte förklara, men vet ändå att det är rätt det hon gör. Även om hon inte kan sätta ord på det. Kanske är hon rädd. Alla lärjungar som skäller på henne. Då kvittar det om man vet vad man skall säga. Man blir ändå tyst när alla står och skäller på en. Men hon är jättemodig, som gör det hon vet är rätt. Hon tror, så mycket så att hon vet, att detta är något hon måste göra. Trots lärjungarna som skäller. Trots att det innebär att bryta av halsen på en flaska dyrbar nardusbalsam.

Ibland handlar Tro om att göra det man vet är rätt och riktigt, även om det känns lite otäckt. Ibland handlar Tro om Mod. Modet att våga.

Leave a reply