Predikan 16 eft Trefaldighet. Från Död till Liv

Många har frågat efter det, så fortsätter att lägga ut mina predikningar här på bloggen.
Nu har jag ju svårt att hålla mig till manus, men så här var det i alla fall tänkt att jag skulle ha sagt. 😉

Sextonde efte tref 15 sept Döden och Livet

Man ser inte skogen, för det står massa träd i vägen. Är väldigt lätt att stirra sig blind på bara en sak, oftast den stora, som tar mest plats liksom, och då missa allt annat. Ta dagens text till exempel. I centrum står en människa som blir uppväckt från det döda! Mång predikningar har hållts om detta, om att få livet till skänks, en ny chans osv.

Samtidigt finns det i två texter i dag något mer. En kvinna!
En kvinna, som är mamma. Som har varit hustru, men nu är änka.
En änka som förtvivlat sörjer sin döde son. Och vi möter en gudsman, först Elia och sedan Jesus, som återuppväcker den döde sonen.
Självklar blir mamman glad. Vi kan nog alla identifiera sig med en moders glädje över att den son hon trodde var död, visar sig leva.
Men texten är djupare än så! Det handlar inte bara om att Gud, först via Elia och sedan via Jesus, återuppväcker en död man.
Nej, det som händer är faktiskt att i båda texterna räddas två liv!
Den ena från döden, och den andra från det som så melodramatiskt ibland brukar beskrivas som ”ett öde värre än döden”

Att bli änka i den här miljön, på den här tiden, är inte lätt. Är liksom inte allmän ATP och pensionsmyndighet som ser till att du får en slant varje månad. Istället är det din familj som tar hand om dig. Närmare bestämt dina söner och deras familjer. Har du bara en son, som inte har någon familj, och han dör, då står du som Änka, ensam!  Enda som återstår är att tigga, eller ännu värre. När Jesus återuppväcker den ende sonen, räddar han inte bara honom tillbaka till livet, utan han räddar även kvinnan, mamman, änkan från död till liv.

Död är så mycket mer än den rent fysiska döden.
Vi kan dö en tusen dödar. När våra liv blir tomma och innehållslösa. När vi i jakten på liv försöker fylla det med innehåll, men det är bara aviga substitut. Från modemagasinen och veckotidningarnas blanka sidor tittar de på oss, de vackra och framgångsrika. Försöker säga: se mitt liv är innehållsrikt, men deras blick är tom och död,

Jesus räddar från död till liv.
Inte bara när han rent konkret uppväcker någon. Utan varje dag. Livet får i mötet med honom en mening, ett mål. Blir liv. Vi stirrar oss blinda på att han uppväcker en död, jag vet, är en ganska stor sak, men trots det, så missar vi, att han också räddar en hel familj.

Här i kyrkan fastnar vi lätt i statistik. Stirrar oss blinda. Hur många kom på gudstjänsten? Hur många kommer på barngrupperna? Och så missar vi så lätt alla möten, alla vänskapsband som knyts, ja till och med par som träffas här i våra lokaler.
När vi träffas, har vi chansen att ge varandra mål, mening och liv. Det är en oerhörd kraft i att bli sedd, att se varandra. Någon som ser mig, som saknar mig när jag inte är här. Låt oss inte stirra oss blinda på småsakerna. Huruvida det var si eller så många här i dag. Hur någon var klädd och någon annan gjorde ditt eller dutt.

Jag kan inte få hjärtan att börja slå igen, tro mig, har önskat ibland att jag kunde! Men tillsammans kan vi gå från Död till Liv, genom att se varandra.
Stirra dig inte blind på alla begränsningar, Om och Måsten.
Våga se och lita på Gud.
Våga se, att iband går vägen från Död till Liv, via Ditt leende till någon annan.
När Du, i ditt liv, vågar visa på Gud går vi från Död, till Liv!

 

 

Leave a reply