Predikan 12 eft Trefaldighet Friheten i Kristus

Språk är, som ni vet, inte min starka sida. Så när jag som student skulle lära mig nytestamentlig grekiska så, ja, det gick inte så bra. Tack och lov så har jag mer språkbegåvade kollegor som generöst delar med sig av sin kunskap.

Och just i dagens texter pekade min vän på två mycket intressant ord i grundtexten. Båda från Paulus brev till Galaterna. (Du hittar texterna på svenska längst ner)
Det första är det vi översätter med ”den fria kvinnan”
” vi är inte barn till en slavinna utan till den fria kvinnan.”
Ordet fri eleutheras ἐλευθέρας har sin grundbetydlese: Fri att gå vart hen vill, dvs fri till skillnad från slavarna som har en herre som bestämmer över dem. Vi är barn till den fria kvinnan, vi är fria att gå vart vi vill.

Det andra ordet så står det i vår översättning: ”låt ingen lägga på er slavoket igen”
I grundtexten står det enechesthe, ἐνέχεσθε som närmast kan översättas med det engelska entangled det vill säga, Intrasslad. Så istället för att skriva ” låt ingen lägga på er slavoket igen” som korresponderar med att vi är barn till den fria kvinnan, dvs inte slavar, skulle vi kunna skriva: Trassla inte in er. Som Kristen är vi fria att gå vart vi vill. Äta vad vi vill, klä oss som vi vill (även om vissa kanske skulle behöva lite regler där…)

Paulus är i det här brevet lätt irriterad på Galaterna Han varit där, gett dem friheten i Kristus. Förklarat. Nu får han höra att det är massa regler om ditt och datt och hur man bör vara och göra och bete sig. Till och med att man måste omskära sig! Och det är en viktig symbolfråga! Var kristendomen en del av Judendomen, eller var det en egen religion? Här sätter Paulus ner foten och säger Nej! Vi är inte en judisk sekt. Vi är kristna! Och som sådana är vi inte tvingade att följa judiska seder, bruk och lagar! Tvärtom! Vi är fria. Trassla inte in er i lagarna igen. Låt ingen lägga på er slavoket.

Kristendomen är en av de få religioner som Inte har några restriktioner om vad man får eller inte får äta. Jesus påpekar till exempel i Matteusevangeliet att det inte är det du stoppar i munnen som gör dig oren, utan vad som kommer från ditt hjärta.  Eller Paulus igen i 1 Kor 10:23: Allt är tillåtet – men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet – men allt bygger inte upp. Kristendomen är alltså en religion som bygger på frihet, ansvar och kärlek. Vi är barn till den fria kvinnan.

Två saker som jag tänker på här.

För det första: Hur snabba är inte vi människor att skapa egna lagar och förordningar, där Gud gett oss frihet? Traditioner och seder som upphöjs och blir en Lag.
Är så lätt att haka upp sig på smådetaljer. Är du tillräckligt kristen? Gör du korstecknet på ”rätt” sätt? Bär du korset som ett smycke eller av tro? Klär du dig rätt? Säger du rätt? Uppför du dig rätt? ÄR du rätt?
Vi ojar oss och försöker lära våra barn att stå emot grupptryck, att gå sin egen väg. Samtidigt som vi själva oroligt sneglar på grannen och undrar vad de skall tycka, alternativt tittar på dem och undrar, Vad gör de? Och så blir vi som fariséerna som istället för att se hungriga individer som behövde äta, såg människor som bröt mot en tradition som blivit en lag.
Gud lägger inte på oss slavoket. Han trasslar inte in oss.
Det klarar vi så bra själva.

För det andra: Frihet innebär alltid också ansvar!
Frihet och ansvar är två sidor av samma mynt. Vi har, som Paulus uttrycker det, vunnit friheten i Kristus. Men det innebär också ett ansvar. Vi kan inte gömma oss bakom ”lagen” Utan vi har ansvaret, som Kristna, att låta vår tro få sitt uttryck i våra liv.

Rent konkret: om jag står här och predikar om medmänsklighet och solidaritet, så måste det få konsekvenser i mitt liv. Jag kan när jag röstar i riksdagsvalet inte rösta på ett parti vars program är omänskligt och osolidariskt. Om jag säger mig vara kristen och predikar om allas lika värde, kan jag inte rösta på ett parti som gör skillnad på människor.

Friheten i Kristus är en frihet under ansvar. Som Paulus påpekar. Ett liv med Kristus, som kristen, handlar inte om olika yttre attribut, utan det handlar om min tro, som får konsekvenser i hur jag lever mitt liv.

Så trassla inte in dig i ditt och datt, utan våga ta ansvaret, att leva i Kristi frihet.

 

Dagens Texter:

Mark 2:23-28

En sabbat tog Jesus vägen genom sädesfälten, och lärjungarna började rycka av ax medan de gick. Då sade fariseerna till honom: ”Varför gör de sådant på sabbaten som inte är tillåtet?” Han svarade: ”Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga och inte hade något att äta? Han gick in i Guds hus — det var när Evjatar var överstepräst — och åt upp skådebröden, som inga andra än prästerna får äta, och gav också dem som var med honom.” Och Jesus sade till dem: ”Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten. Alltså är Människosonen herre också över sabbaten.”

Gal 4:31-5:6

Alltså, bröder, är vi inte barn till en slavinna utan till den fria kvinnan. Till den friheten har Kristus befriat oss. Stå därför fasta, och låt ingen lägga på er slavoket igen. 

Hör på vad jag säger er, jag Paulus: om ni låter omskära er har ni ingen nytta alls av Kristus. Jag försäkrar er igen: var och en som låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen. Ni är utestängda från Kristus, ni som söker er rättfärdighet i lagen; ni har hamnat utanför nåden. Ty vi väntar oss i vår ande att genom tron vinna den rättfärdighet som är vårt hopp. I ett liv med Kristus Jesus kommer det inte an på omskärelse eller förhud, utan på tron, som får sitt uttryck i kärlek.

Leave a reply