När kroppen sviker

Har de senaste dagarna haft lite problem med min rygg. Egentligen inte så stort och allvarligt. Men tillräckligt för att jag skall  vissa stunder vara rejält begränsad i mina rörelser. Värken har varit en ständig följeslagare några dagar och jag har inte kunnat gör allt det jag velat eller på det sätt jag velat.
De senaste dagarna kan beskrivas med ett enda ord – Frustration.

Så tänker jag på andra, vänner och obekanta, som lider av konstant värk. Vars kropp sviker på riktigt. Där varje dag är en kamp. Personer som vissa dagar inte ens kommer upp ur sängen, därför att kroppen sviker. Människor som måste hushålla med krafterna. Som måste välja vilket av två saker de kan vara med på, för det vet att de inte kommer att orka båda. Personer som verkligen vill, men inte kan. Som måste välja om de skall dammsuga huset, eller låta det vara, för att kunna lyfta upp sina barn i famnen när de kommer hem från dagis och skola.

Min rygg kommer att bli bra. För varje timme som går känner jag att den blir starkare, hur smärtan försvinner, och jag återfår min rörlighet. Jag är lyckligt lottad.
De finns allt för många andra vars liv varje dag är en kamp. Inte bara mot den egna kroppen, som sviker. Utan även mot oförstående omgivning, byråkratisk sjukvård och framförallt, okunskap.

All heder till er, kända och okända hjältar, som trots allt orkar!

Tips på en blogg om att leva med ME: mittlivmedme.blogg.se
En annan blogg om att leva med ALS: fiadefeatingals.spotlife.se

One Response to När kroppen sviker

  1. Försöker också tänka som så när jag har ont någonstans. Kommer ihåg när jag hade lyft fel förra sommaren, hade värk då ett antal dagar och var rätt begränsad vad jag kunde göra, men ändå så blir man så frustrerad.
    Känner en viss frustration nu också, när jag i dagarna fått bekräftat gallstensanfall…

Leave a reply