Joggingtur- pay back time…

Har ju de senaste dagarna ägnat mig åt något som i den bästa av värdar skulle kunna kallas för joggingturer. Det vill säga, jag har, iklädd träningskläder och jogginskor, tagit mig runt kvarteret i en hastighet som är något fortare än stillsamt flanerande.

Bortsett från små malörer som andnöd, hjärtklappning och blodsmak i munnen tycker jag det gått riktigt bra. Vem vet, snart kanske jag är uppe i samma svindlande hastigheter som traktens rullatorförsedda pensionärer. Lovar, de kan vara riktigt snabba i nedförsbackarna!
Idag drabbades jag dock av ett rejält bakslag. Träningsvärk!
Uppenbarligen finns det diverse muskler lite här och var på min kropp. Muskler som de senaste dagarna tvingats att röra på sig i en omfattning de inte varit vana vid. Under natten har det tydligen förts förhandlingar och denna morgon har dessa för mig tidigare okända muskelgrupper gått ut i gemensam strejk!

Den eventuella smidighet jag tidigare ägt är nu ett minne blott. Om min joggingstil förde tankarna till gravida astmatiska flodhästar så leder min gångstil nu till associationer som Frankensteins Monster och Egyptiska Mumier. Trappan ner till köket är en gigantisk utmaning. Funderar en sekund på att åka på ledstången ner, men inser att jag inte klarar av att ta mig upp på den.

Idag rör jag mig med långsam värdighet. Alternativt sitter majestätiskt still i en stol. Mest beroende på att när jag väl lyckats sätta mig förmår jag inte ta mig upp igen utan hjälp. 😉

 

2 Responses to Joggingtur- pay back time…

Leave a reply