GPS´n Malin och Jag

Lånar en bil för att tillfälligt förflytta oss söderut.
För att inte tappa bort mig alldeles nyttjar jag GPS-funktionen i telefonen och lyckas efter diverse knappande få densamma att dels förstå vart vi vill åka, dels på klingande svenska berätta för oss hur vi skall köra.

Nöjd med att ha övervunnit detta första tekniska hinder gav vi oss så iväg.
GPS´n (som fått namnet Malin)och jag hade dock vår första kontrovers redan innan vi lämnade Sundsvall. Tydligen var Malin inte medveten om att det numera finns en vacker bro som man kan köra över om man skall söderut. Nej, hon försökte envis leda in mig på den gamla, trafikljusfyllda, vägen genom stan. Är dock av ganska envis natur så körde därför djärvt upp på bron, ignorerande Malins ”om hundra meter, ta den högra avfarten”
Något som tydligen inte alls uppskattades av Malin som mitt på bron uppmanade mig ”sväng skarpt höger” Efter detta uppenbara försök att bringa mig om livet måste jag erkänna att relationen mig och Malin präglades av viss misstänksamhet.
Lite senare, när jag körde på den nybyggda E4 söderut hävdade hon med emfas att jag kört in på en återvändsgränd och ”om möjligt, gör en u-sväng” Strax söder om Myre var vi dock såta vänner igen och helt överens om både väg och riktning. Trodde jag….Malin bara bidade lömskt sin tid.
När vi tillslut närmade sig vårt mål, i område som var för mig okända, och jag därför var helt beroende av Malin. Hon som jag den senaste timmen lurats tro var min vän och förtrogna. Då slog hon likt en lömsk huggorm till och visade sin sanna natur!
Uppenbarligen hade hon inte förlåtit mig mitt bevis på självständighet när jag ignorerade hennes anvisningar i Sundsvall och tog bron. Och nu, mitt i den Hälsingska urskogen kom hennes diaboliska hämnd!
Där, mitt emellan en sned tall och en ödslig busshållplats hävdade hon bestämt: ”Du har nått din destination” !!!!
Tro mig när jag försäkrar att min destination på inga villkors vis var tänkt att vara en sned tall och en övergiven busshållplats! Nej målet med min färd var tvärtom civiliserad bebyggelse med möjlighet till både kaffe och säng.
Jag blängde ilsket på Malin, försökte medelst diverse knapptryckningar övertyga henne om orimligheten i hennes påstående. Men hon var orubblig! Tydligen hade min lilla revolt i början av vår färd satt djupare spår än jag till förstone insett.

Nackdelen med sneda tallar och översiggivna busshållplatser är att de lämnar föga upplysningar om var man finner civilisation, nybryggt kaffe och sängar. Lyckades dock efter diverse turer hit och dit och fram och tillbaka hitta fram dit det var tänkt att vi skulle.
Malin och jag har för tillfället gått skilda vägar. Hyser dock gått hopp om kär återförening efter diverse uppdateringar etc. Tills dess gäller på eventuella resor navigation the old fashion way – läsande av papperskarta och skyltar! 😉

Leave a reply