Det här med ansvar….

Jag kan aldrig leva en annan människas liv, men ibland har jag ett särskilt ansvar för henne.

Om jag ber någon att riskera sitt liv för mig, så har jag också ett visst moraliskt ansvar för henne….eller?

Sverige har sedan ett antal år tillbaka militär personal placerad i Afghanistan. Nej, det är inte en solig semester dessa män och kvinnor är ute på. Det är stridande förband, som inte alltid möts av glada leenden, uta minst lika ofta av minor och kastade flaskor, om inte värre.

En mycket viktig del i dessa trupper är de lokala tolkarna, som inte bara kan översätta från ett språk till en annan, utan också mellan kulturerna.
Nu minskar den Svenska näraron i Afghanistan, vår Svenska personal åker hem. Kvar blir de lokalanställda tolkarna.
Utan skydd av den Svenska militären riskerar dessa nu sitt och sina familjers liv!
Enkel logik säger att de borde få söka skydd, asyl, i det land som de gett av sin tid och kraft för, i det land som de, precis som vår personal, riskerat sina liv för. Ja, de har faktiskt varit vår personal, avlönade av Svenska staten!

Men nej!
Så här svarar immigrationsminister Billström:

”Det skulle vara helt orimligt om en person som varit anställd av svenska staten fick en förmånligare behandling.”

Jag tycker detta är absurt och anser det vara helt orimligt att vi skulle ignorera personer som riskerar sina liv för oss, bara för att de inte råkar vara födda i Sverige!

Heder åt vår ÖB som nu tar bladet från munnen och kräver att det görs om, görs Rätt!

Uppdatering: Läs här några tolkars egen berättelse ”lämna jobbet annars dödar vi dig”

 

One Response to Det här med ansvar….

  1. Håller helt med..jag tänker ofta på ”min” tolk som redan under vår tid för 10 år sedan, plikttroget kom till jobbet varje dag..dock var vi nödgade till att plocka upp honom på olika ställen varje dag i staden för att han skulle kunna jobba..ibland var han blåslagen då även den andra sidan ( talibanerna) ville ha info från honom om oss..han blev misshandlad av sina grannar för att han hade US-dollar (lönen) och inte de..rånrisken var hög, avundsjukan stor och ryktet om att han var en förrädare fick han leva med varje dag..även om hans lön var i afghanska mått stor var den för liten för att ta med HELA sin familj (för utan mamma, pappa, bröder och deras fruar) kunde han inte fly och bli ENSAM i världen..för de tolkar som vill skulle jag önska att de kunde få en hemfrist i Sverige men för de som stannar kvar hos de sina kan jag bara beundra deras mod,kärlek till sin familj, sitt land och de förhoppningar om fred&frihet som de bar på…

Leave a reply