Kategoriarkiv: Fasta

Predikan Palmsöndag 2018

Fem dagar, Så lång tid tog det. Fem korta dagar mellan det att folket ropar ”Halleluja” och alla vill vara med honom till att samma människor vrålar ”Korsfäst” och vill se honom död.
Men det är sedan. Nu är det Palmsöndag. Jubel, fest, glädje. Jesus rider in i Jerusalem och han hälsas som en konung. Just nu är det Hallelujaropen som hörs. Först om fem dagar går det över till ”Korsfäst”

Och vi suckar, förundras, ja kanske till och med förfäras. Hur kunde de? Hur kunde de svika så snabbt? Vart var deras lojalitet? Deras trofasthet? Drogs de alla bara med i massans hysteri och ropade samma som den som stod bredvid utan att tänka själva? Jag menar, fem dagar?! Inte ändrar väl vi åsikt så snabbt idag?
Nä, i dagens välinformerade samhälle, där den samlade kunskapen bara är några knapptryckningar bort. Där nyheter kan faktagranskas och valideras av oss själva. Idag dras vi inte med i en allmän masshysteri. Idag skulle vi sett och förstått. Ropat vårt Halleluja. Hyllat honom som kung. Och vi skulle absolut inte fem dagar senare ha ropat på hans korsfästelse. För i dag tar vi ju alla var och en av oss välgrundade beslut. Idag följer vi aldrig den stora massan. Idag blir det inga folkhopar som skriker, inte ens på nätet. Eller…..

Tyvärr vet vi att sanningen är en helt annan. Att lynchmobben som vrålar sitt korsfäst är tusenhövdad. Att steget från jublande halleluja till föraktfullt korsfäst ibland inte tar ens fem dagar utan kan gå betydligt fortare än så.

Men åter till Jerusalem och den där palmsöndagen för snart 2000 år sedan.  Till han som är där i mitten. På åsnan. Jesus själv. Han, som vet. Han vet att korset väntar där framme. Att den kamp han går in i kommer att vara plågsam och svår. Han vet att han kommer att bli dödad på det mest bestialiska sätt. Ändå fortsätter han. Ändå rider han in i Jerusalem, med öppna ögon. Frivilligt. För han vet också att på andra sidan korset väntar uppståndelsen.

Nästan varje morgon ber vi här tillsammans i arbetslaget den Heliga Birgittas bön: Visa mig Herre din väg, och gör mig villig att vandra den. Guds vägar är inte alltid enkla. Ibland leder de genom nöd och förtvivlan innan de når fram till uppståndelse och liv. Eller som någon uttrycket det: Att vara Kristen är inte så mycket att vandra stillsamt tillsammans med Gud. Snarare att åka Berg och Dalbana med honom.

Stilla veckan inleds i jubel och glädje. Med Hallelujarop när Jesus rider in i Jerusalem. Om fem dagar är glädjen förbytt i tårar. Förtvivlan och oro. Men bortom korset anar vi uppståndelsens klara ljus.

Jesus rider in i Jerusalem, för din och min skull. Han går den svåra vägen. För dig och mig. Han möter motstånd redan när han rider in. Fariseerna som tycker att lärjungarna skall uppföra sig och inte ropa. Och Jesu svarar: Att om de tystnar, så kommer stenarna att ropa. För Jesus vet, att ja, han går mot sorg, mot död, mot smärta och förnedring. Men han vet också att ljuset, godheten, Gud, tillslut kommer att segra. Att hela världen om en vecka kommer att ropa i Påskens glädje. Till och med stenarna.

Vi får gå med Gud i våra liv. Han går tillsammans med oss. Ibland är det genom jublande folkmassor. Men lika ofta är det gatlopp vi löper och vårt eget Getsemane som väntar.  Men vi går tillsammans med Gud. Han går tillsammans med oss. För vi vet, att där framme väntar uppståndelsen och ljuset. Vi vet, att vad som än händer i våra liv så finns Gud där vid vår sida.

För är det något vi kan lita på är att Gud inte ändrar åsikt. Gud är densamme, Hans ord är att lita på.  I går, idag och i morgon och i evigheters evighet. Amen

 

Betraktelse Askonsdagen 2018

Askonsdag på Alla Hjärtans dag? Det känns så fel. Hur kan man på denna dag, då romantiken ligger som ett skimmer över allt, rosor och chokladaskar byter ägare och hela världen verkar explodera av kärlek i vårvärmen prata om aska, bön och fasta och yttra orden: ”Kom ihåg att du är stoft!” Kärlek handlar ju… Continue Reading

Ko-effekten

Har du ätit dig mätt i dag? Kanske till och med ätit lite för mycket? Gratulerar!!! Både du och jag vet att så inte är fallet för allt för många människor i världen. Trots att det rent tekniskt finns mat så att det räcker till alla, så är den så ojämnt fördelad att människor svälter… Continue Reading

Fastan

”Livet blir större om man lyfter blicken från sig själv.” Orden fastnar hos mig första gången jag läser dem. För mig sammanfattar de själva grundidén med fastan. Förberedelsetiden inför påskens stora under. Nej, Fasta handlar inte om att späka sig själv. Det viktigaste är inte huruvida du ger upp kött, alkohol, choklad, Facebook eller något… Continue Reading

Nej, det är inte ”Glad Påsk”

Det börjar strax före palmsöndagen. Människor som skall åka iväg på påsklov ropar glatt Glad Påsk. I höjd med dymmelonsdagen avslutar var och varannan person man möter med ett ”Glad Påsk” och på påskafton flödar sociala media över med gulliga kycklingar, söta påsk-kärringar och allmänna tillrop om Glad Påsk. Hallå!! Det är fel! Det är inte någon Glad Påsk förrän… Continue Reading

Predikan Långfredag 2016

Det finns dagar i våra liv vi önskar att vi aldrig hade upplevt. Dagar när världen rämnar. Skakar till i sina grundvalar. Blir sig aldrig mera lik. Nu tänker jag inte på de stora katastroferna. De som ger de stora rubrikerna. 9/11, Paris, och nu senast Bryssel. Utan det lilla, privata. Att förlora någon man älskar,… Continue Reading

Predikan Skärtorsdag 2016

En Skärtorsdagspredikan som i år blev av det mer meditativa självreflekterande slaget.  Var det mitt fel? Det var väl inte jag? Jag har funderat länge på lärjungarnas förvåning i den här texten. ”Det är väl inte jag, herre?” Vet det inte ens vad de planerar? Jag vet att jag själv har dåligt minne och ibland kan glömma… Continue Reading

Predikan Palmsöndag 2016

Jag vet inte om uttrycket finns även på Tyska. Men älskar det svenska ordet ”Bitterljuvt” När något är nästan smärtsamt vackert. Eller när det är fint, härligt, roligt, men man vet att det snart kommer förbytas i sorg och smärta. Men just nu njuter man, av det bitterljuva vackra. Texten som vi nyss läste, om intåget i… Continue Reading

Fastan för mig

Festen är över. Idag börjar fastan. Många är nyfikna på detta med fastan och jag får många frågor. Vad är Fastan egentligen? 40 dagar av bot och bättring, gråt och tandagnisslan? Dags att klä sig i säck och aska och högtidligt förklara, helst med lite lagom helig min, att man minsann avstår från både det ena… Continue Reading