Predikan Tjugoförsta söndagen efter trefaldighet 2016

Ibland tror jag att vi människor tror att det farligaste som finns är det som är annorlunda. Avvikande. Den där som inte ser ut som vi, eller talar som vi, eller beter sig som vi. Den Andre! Den där, som är annorlunda, avvikande. Då drar vi oss undan, skapar ett avstånd. En liten säkerhetszon om man så vill. Nej, nej, vi säger inget. I alla fall inte offentligt och öppet och uttalat. Bara så att säga tar ett steg åt sidan. Bort från…de där som är…annorlunda. Sackaios, Han är annorlunda. Nej, jag tänker inte på det att han var kort. Utan att han, eller rättare sagt, de andra, samhället, hade skapat en säkerhetszon runt honom. Ett diskret, men tydligt avstånd. Jo, Sackaios var rik! Och pengar betalar in dig på de flesta ställen och öppnar många dörrar. Så är det nu, och så var det även på Jesu tid. Men, trots sin rikedom, är Sackaios inte helt accepterad. Mest beroende på Hur han skaffat sig denna rikedom. Genom att arbeta som tullindrivare. För occupationsmakten. Och, visar det sig, han har inte varit helt ärlig när han hanterat andras pengar, utan lurat och stoppat allt för mycket i egen ficka. Det har gjort att han nu är rik, men också att han är annorlunda. Står vid sidan av det etablerade samhället. Till nöds accepterad, men inte mer. Så kommer Jesus. Inte bara så bjuder han in sig själv till Saccaios, utan han säger också att Sackaios är räddad och frälst! Stackars Fariseerna får ju skrämselhicka och är djupt upprörda! De som vet hur det ska vara. Vad som är rätt och riktigt.

Gör vi samma sak i dag tro? Tror att ni innerst inne vet svaret på den frågan. Absolut utan tvekan Ja. Likt Fariseerna får vi skrämselhicka och viskar mellan varandra när någon som inte passar in råkar komma i vår närhet. Vi som vet hur det skall vara, tittar gärna lite snett, alternativt överseende, när någon som inte vet, närmar sig. Hur bra är vi inte idag på att skapa de där säkerhetszonerna mellan varandra och runt vissa individer. Problemet är att Frälsningen är inte bara för de ordentliga och vattenkammade. Guds frälsning räckes till alla som vill ta emot.

Har ni sett de där lätt dysptopiska filmerna om framtiden. Ni vet när alla har exakt likadana kläder på sig, oftast gråblåa uniformer och bor i likadana små kuber till hem. Tänk George Orwells 1984. Alla är likadana, ingen sticker ut. Ibland tror folk, både Kristna och Icke-Kristna, att det är så att vara troende. Att det är idealet för den kristna kyrkan. Inte då det där med klädstilen, utan att alla skall vara stöpta i samma form och bete sig, agera, tycka och tänka exakt likadant. Passa in i mallen! Så beundrar vi dem som passar in i den tänkta idealbilden, och tittar snett på dem som är annorlunda, de avvikande, konstiga. Inte så att vi säger något. Men vi skapar det där avståndet, den där lilla säkerhetszonen. Jesus bryr sig inte. Han kliver rakt igenom alla säkerhetszoner. Det där med sociala konventioner, hur man skall bete sig, vett och etikett, det ligger liksom inte riktigt för honom. Speciellt inte det där med avstånd mellan människor. Vem man ”Bör” umgås med och vem man ”bör” hålla på lite distans. Onekligen fascinerande. Att vi som säger oss tro på någon som möter alla lika, som accepterar folk som de är, så lätt gör skillnad på människor. Att vi så lätt fastnar i den där tänkta idealbilden om hur man skall vara och att om man är Kristen så är man på ett visst sätt. Alla likadana!

Men när vi tänker efter, är vi så lika egentligen? Nu tänker jag inte bara på om vi skulle jämföra oss med katoliker och anglikaner. Låt oss kika runt lite på oss själva i vår egen församling. Ganska snabbt kan vi konstatera att vi är en salig blandning av människor. Små och stora, gamla unga, konservativa och liberala, tålmodiga och hetsiga, de som är noggranna och de som har lite mer alternativ syn på dylika frågor. Men i Kristus är vi ett! Vi är alla accepterade, ja till och med älskade, av Gud. I utlandskyrkan pratar vi om tre olika värdeord. Tro, Öppenhet, Hopp. I dagens text hittar vi alla dessa tre. Sackaios kommer till Tro, hela texten andas Hopp, men framförallt, de, Sackaios och Jesus, möts i Öppenhet!

Frälsningen är inte bara för de välkammade och väluppfostrade. Den finns där även för den som inte riktigt passar in. Som står lite utanför, är lite annorlunda, lite avvikande. Det gällde då, när Jesus bjöd in sig själv till Sackkaios. Och det gäller även nu.

Mitt Nya förbättrade Jag

Är på besök i en halvt okänd stad. Det vill säga, har varit här förut någon gång, men känner aboslut inte till staden och dess omgivningar. Innan frukosten bestämmer mitt Nya förbättrade Jag att det bör tas en morgonpromenad. Dagen kommer nämligen bestå av stillasittande möten och  därtill hörande kaffe och kakor. Mitt Gamla vanliga… Continue Reading

Kärleksförklaring på Café

Härförleden testade jag ett nytt café och beställde in min klassiska Caffe Latte. En mening jag iallafall i mina egna öron förbättrat till nära nog perfektion. Låter riktigt bra tycker jag. Nästan som om jag kunde prata tyska.  Min servitör för dagen frågar dock direkt varifrån i Scandinavien jag kommer och undrar hur länge jag… Continue Reading

Predikan femtonde efter trefaldighet 4 sept 2016

Den här beskrivningen av livet hos de första kristna. Att de var ”ett hjärta och en själ” Låter så härligt sött, gulligt och idylliskt. Jag tror inte det var det. Det brukar nämligen inte vara fallet när det är människor inblandade. Förr eller senare är det nämligen någon som stör sig på någon annan, eller tycker… Continue Reading

Pokemonus Gambliaris 

Vetenskapen har under sommaren gjort iakttagelser av en ny art som fått namnet ”Pokemonus Gambliaris” Arten känns enklast igen på att de har någon form av så kallad Smart Phone i handen. De mer utvecklade individerna kan även ses ha en sladd som går från Smart Phonen till ett extra batteri. Uppenbarligen är fullständig urladdning… Continue Reading

Min hjärna har fortfarande semester

Den där känslan när man sätter sig vid datorn på expeditionen för första gången efter semestern. Den där som man slog av då den första Juli och inte öppnat sedan dess. Den där känslan när man ser hur mailprogrammet står och tuggar en stund, likt en gammal trött skördetröska, innan den hostar till och plötsligt… Continue Reading

Nödvändigt skoinköp!

Det finns dem som antyder att jag i min ägo har allt för många skor. Förstår inte resonemanget, men vi har ju alla olika prioriteringar i livet.Nåväl, helt apropå min käre Make skulle jag härförleden träffa honom nere på stan för en kopp kaffe. Soligt väder i kombination med traumatisk upplevelse på vågen en timme… Continue Reading